(24) Det är Han som i Mekka-dalen höll deras händer borta från er och era händer borta från dem, sedan Han låtit er få övertaget över dem; och Gud såg vad ni gjorde.

(25) Det var dessa förnekare av sanningen som utestängde er från den heliga Moskén och inte lät [era] offerdjur nå sin bestämmelse. Om det inte [i Mekka] hade funnits troende män och kvinnor som ni inte känner och därför kunde ha dödat och ofrivilligt ha gjort er skyldiga till en brottslig och syndig handling, [skulle Han ha låtit er storma staden med våld]; men Gud visar den Han vill Sin nåd. Om de hade varit avskilda [från de troende], skulle Vi ha låtit förnekarna utstå ett plågsamt straff.

(26) Medan förnekarna av sanningen drevs av ett fanatiskt hat, den hedniska okunnighetens hat, lät Gud ett stort lugn sänka sig över Sitt Sändebud och de troende och gjorde dem starkt medvetna om [innebörden av] ordet gudsfruktan; denna [nåd] förtjänade de i hög grad, ja, de var värdiga den. Gud har kännedom om allt.

(27) Gud har bekräftat Sändebudets sanna drömsyn: i enlighet med Guds vilja skall ni helt visst stiga in i den heliga Moskén i fred och med rakade huvuden eller kortklippt hår. Då har ni ingenting mer att frukta! Han vet vad ni inte kan veta, och efter denna seger skall Han skänka er ännu en seger inom kort.

(28) Det är Han som har sänt Sitt Sändebud med vägledningen och [för att förkunna] den sanna tron som skall föras till seger över all [annan form av] gudstro. När Gud har talat behövs inga ytterligare vittnesbörd.