(40) ÅTSKILLNADENS dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga] är den utsatta tiden, då alla [skall samlas åter];

(41) den Dag då vännen inte kan ingripa till förmån för sin vän och ingen kan få hjälp

(42) utom den som Gud förbarmar Sig över; Han är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

(43) Det träd i vars frukt är död,

(44) skall låta den hårdnackade förnekaren smaka sin frukt;

(45) och den skall sjuda som smält koppar i hans inälvor,

(46) sjuda som skållhett vatten.

(47) [Och ett rop skall höjas:] "Grip honom och släpa honom rakt in i lågornas mitt;

(48) häll sedan kokhett vatten över hans huvud som en [ytterligare] plåga.

(49) Pröva på [detta straff], du som [på jorden] var den mäktige, den förnäme!

(50) Det var detta som ni [alla] tvivlade på!"

(51) Men de som fruktade Gud skall då [få njuta] i trygghet,

(52) av [grönskande] lustgårdar och [porlande] källor,

(53) klädda i siden och brokad, [vilande på högsäten] mitt emot varandra.

(54) Sådan [skall deras lycka vara] och Vi skall ge dem mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor som sällskap.

(55) Där skall de få de frukter som de önskar och frid och ro skall omge dem.

(56) Döden skall inte nå dem där, sedan de förut dött döden på jorden och de har skonats från Eldens straff -

(57) ett bevis på din Herres nåd - detta är den stora segern!

(58) OCH VI har gjort denna [Skrift] lätt att förstå, [förmedlad] på ditt eget språk [Muhammad] för att de skall kunna ta den till sig.

(59) Avvakta därför [det som skall komma]; även de skall avvakta.