(22) Kan den vars bröst Gud öppnar så att det kan fyllas av underkastelse under Hans vilja och så att han kan ledas av sin Herres ljus [jämställas med den som är blind för Guds budskap]? Olyckliga de som förhärdar sina hjärtan mot tanken på Gud! Det är uppenbart att de har gått vilse.

(23) Gud har [steg för steg] uppenbarat det skönaste budskap, en Skrift vars olika delar [binds samman av] inre överensstämmelse och där sanningarna framställs i motsatspar. [Dess högstämda ordalag] framkallar rysningar i huden hos dem som fruktar sin Herre; men därefter mjuknar den och deras hjärtan [öppnar sig] för påminnelsen om Gud. Med denna [Skrift] vägleder Gud den Han vill; men den som Gud låter gå vilse finner ingen som leder honom på rätt väg.

(24) Är den som på Uppståndelsens dag får möta det svåra straffet med oskyddat ansikte [jämförbar med den gudfruktige som inte hotas av något straff]? Och till de orättfärdiga skall sägas: "Pröva på det som ni [med era handlingar] har förtjänat!"

(25) [Andra folk] före dem förnekade [uppenbarelsens] sanning och straffet drabbade dem från ett håll varifrån de ingenting anade.

(26) Och Gud lät dem smaka förödmjukelse [redan] i detta liv, men i det kommande livet [väntar dem] med visshet ett hårdare straff - om de bara hade vetat...!

(27) I KORANEN har Vi framställt alla slag av liknelser för människorna - kanske skall de stämma dem till eftertanke -

(28) en Koran på det arabiska språket, fri från slingrande formuleringar; kanske skall de [lära sig att] frukta Gud.

(29) Gud framställer [denna] liknelse: [Här är två män] - den ene har flera herrar som tvistar sinsemellan, och den andre beror av en enda herre. Är deras villkor jämförbara? [Nej] - Gud ske lov! - men de flesta [människor] inser inte detta.

(30) Du skall dö [Muhammad], och de skall dö.

(31) Och till sist, på Uppståndelsens dag, skall tvisten mellan er avgöras inför er Herre.