(55) [Profetens hustrur] gör ingenting klandervärt [om de samtalar öppet] med sina fäder eller söner eller bröder eller bröders söner eller systrars söner eller med närstående kvinnor eller dem som de rättmätigt besitter. Men frukta Gud [alla ni kvinnor]! Gud är vittne till allt.

(56) Gud och Hans änglar välsignar Profeten; be Gud välsigna honom, ni troende, och hälsa honom med en vördnadsfull hälsning!

(57) Gud fördömer dem som smädar och sårar Honom och Hans Sändebud, och Han utestänger dem från Sin nåd i detta liv och i det kommande; Han har ett förnedrande straff i beredskap för dem.

(58) Och de som beskyller troende män och troende kvinnor för [handlingar] som de inte har begått, tar på sig ansvaret för grovt förtal och en uppenbar synd.

(59) Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar - och till [alla] troende kvinnor - att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

(60) OM INTE hycklarna och de som har tvivlets sjuka i sina hjärtan och de som vållar oro i [Profetens] stad genom att sprida ut falska rykten - [om de] inte upphör [med sina förehavanden], skall Vi sannerligen låta dig [Muhammad] gå hårt fram mot dem [och] då kommer de inte länge att förbli dina grannar i [staden].

(61) De är utestängda från Guds nåd och de skall gripas, var de än påträffas, och dödas utan förskoning.

(62) Så gick Gud till väga mot dem som levde före dig och du skall finna att Guds vägar har förblivit desamma.