(1) PROFET! Varför pålägger du [dig själv] - i en önskan att vara dina hustrur till lags - förbud mot det som Gud har förklarat tillåtet för dig? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

(2) Gud har tillåtit er att frångå eder [vars innehåll strider mot lag och rätt] och att plikta för detta. Gud är er Beskyddare och Han är den Allvetande, den Allvise.

(3) Det hände att Profeten i förtroende berättade något för en av sina hustrur och hon förde det vidare; när Gud lät honom veta detta nämnde han något om det [till andra] men undanhöll [en del]. Då han sade det till henne frågade hon: "Vem har låtit dig veta det?" - och han svarade: "Han som vet allt, är underrättad om allt, har låtit mig veta det."

(4) [Det är bäst för er båda] att ni vänder åter till Gud i ånger över [ert handlingssätt], eftersom era hjärtan har avvikit [från pliktens väg]! Om ni gör gemensam sak mot honom [bör ni veta att] Gud är hans Beskyddare och att därför också Gabriel och de främsta bland de troende och [alla] änglar står vid hans sida.

(5) Om [Profeten] skulle förskjuta er skänker honom kanske hans Herre bättre hustrur än ni - kvinnor som underkastar sig Guds vilja, sanna troende, ödmjuka inför Gud, som ångrar [sina synder] och troget tillber sin Herre, och som ständigt går [Guds ärenden] - förut gifta eller ungmör.

(6) TROENDE! För er egen skull och för deras som står er nära bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle, och som mäktiga och stränga änglar [vakar över, änglar] som aldrig brister i lydnad för Gud, vad Han än befaller dem, och som utför allt som åläggs dem.

(7) "Urskulda er inte denna Dag, ni envisa förnekare av sanningen! Ni skall lönas enbart för det som ni gjorde [i livet]."