(12) De två stora vattenmassorna [på jorden] är inte lika: den enas [vatten] är sött, det släcker törsten och är angenämt att dricka, medan den andras är salt och bittert; men ni kan i båda [fånga fisk], vars färska kött ni äter, och ni kan ur båda hämta ting som ni pryder er med. Och på båda ser ni skeppen som plöjer vågorna, så att ni [med dem] kan söka det som Han i Sin godhet [beviljar er]; kanske tackar ni [Honom].

(13) Han låter natten glida in i dagen och Han låter dagen glida in i natten. Han har underordnat solen och månen under [Sina lagar]: var och en löper sitt [kretslopp] till en fastställd tidpunkt. Detta är Gud, er Herre! Makten och herraväldet är Hans, och de som ni dyrkar vid sidan av Honom har ingen makt ens över dadelkärnans fina skal!

(14) Om ni ber till dem hör de inte er bön, och om de hörde den skulle de inte svara er. Och på Uppståndelsens dag skall de förneka att de haft något samröre med er. Och ingen kan låta dig veta [sanningen] så som En som är underrättad om allt.

(15) Människor! Inför Gud är ni de fattiga och Gud är den Rike som är Sig själv nog, Den som allt lov och pris tillkommer.

(16) Om Han så vill, skall Han låta er gå under och sätta ett nytt släkte [i ert ställe];

(17) för Gud finns ingen svårighet.

(18) PÅ INGEN bärare av bördor skall läggas en annans börda; och om den som bär en tung börda ropar på hjälp att bära den, skall ingen del av [denna börda] lyftas från hans [rygg], även om den [han ropar till] är en av hans närmaste. Du kan inte varna andra än dem som fruktar sin Herre trots att de inte kan se eller förnimma Honom, och som förrättar bönen. Och den som vill rena sin [själ] är den ende som har gott av det. Gud är färdens mål.