(12) när den ser dem på avstånd, låter den höra sitt ursinniga rytande och rosslande läten;

(13) och när de kastas, sammankedjade, i någon av dess trånga hålor, ber de där nedifrån om förintelse.

(14) [Men en röst skall säga:] "Be inte i dag om förintelse, be om många förintelser!"

(15) Säg: "Är detta det bästa - eller är det den evigt [grönskande] lustgård som de gudfruktiga har utlovats? Den är deras belöning och målet för deras färd.

(16) Där skall alla deras önskningar uppfyllas [och där] förblir de till evig tid; Gud [själv] borgar för infriandet av detta löfte."

(17) OCH DEN dag då Han skall samla dem med dem som de dyrkade i Guds ställe, skall Han fråga [de senare]: "Ledde ni dessa Mina tjänare på avvägar eller gick de [självmant] vilse?"

(18) De skall svara: "Stor är Du i Din härlighet! Vi [själva] hade inte rätt att ta andra än Dig till beskyddare; Du lät dem och deras förfäder njuta av livets goda till dess de [helt] glömde att åkalla Dig; de var [som] förtorkat, obrukbart land."

(19) [Och Gud skall säga:] "Nu har de [som ni tillbad] visat att det ni sade [om deras gudomlighet] var lögn och ni kan inte avvärja [straffet] och inte få hjälp. Den bland er som begått [denna] synd skall Vi låta utstå ett strängt straff!"

(20) VI HAR inte före dig sänt andra budbärare än sådana som åt [vanlig] föda och besökte marknaderna [som andra människor]. Med några av er [som redskap] har Vi utsatt andra för prövningar. Kommer ni att visa tålamod [i motgången]? Din Herre ser allt!