(15) FÖR FOLKET i Saba utgjorde sannerligen landet där de bodde ett tecken [som talade sitt tydliga språk om Guds makt och Hans nåd]. [Där fanns] två [vidsträckta] trädgårdar, till höger och till vänster [som tycktes säga:] "Ät av det som er Herre har skänkt er för er försörjning och visa Honom tacksamhet - [er Herre har gett er] ett fruktbart land och Han är [mild och] förlåtande!"

(16) Men de vände ryggen åt [Gud], och Vi lät `Arim-dammens vattenmassor svämma över [med våldsam kraft och skölja bort] de två trädgårdarna, och i deras ställe satte Vi trädgårdar med [träd som gav] bitter frukt, tamarisker och några vilda lotusträd.

(17) Så straffade Vi dem därför att de avvisade tron och så straffar Vi inga andra än dem som förhärdar sig i otacksamhet och förnekelse.

(18) Och [längs vägen] mellan dem och de städer, som Vi hade välsignat, lade Vi byar inom synhåll [för varandra] och möjliggjorde på så sätt färder i väl avpassade [etapper; Vi sade:] "Färdas i trygghet på denna [väg] natt som dag!"

(19) Men då sade de: "Herre! Förläng avstånden mellan de platser där vi gör halt!" [På detta sätt] vållade de sin egen undergång; de [måste utvandra och] skingrades i en slutgiltig förskingring och Vi gjorde dem och deras öde till ett talesätt. I detta ligger förvisso budskap till var och en som står fast i motgången och som tackar [Gud] i allt.

(20) Iblees hade rätt i sin uppfattning om dem - [när han kallade på dem] följde de honom - [alla] utom en grupp som var sanna troende.

(21) Han hade ingen myndighet över dem; men [Vi lät honom fresta människorna] för att det skulle framstå fullt klart, vem som tror på det eviga livet och vem som tvivlar. Din Herre vakar över allt.

(22) SÄG: "Åkalla dem som ni påstår [har en plats] vid Guds sida. De har inte makt ens över ett stoftkorn vare sig i himlarna eller på jorden, och de har ingen del i [deras styrelse] och Han väljer ingen av dem till medhjälpare."