(23) Alla [försök till] medling inför Honom är fruktlösa utom för dem som har erhållit Hans tillstånd. Och när skräcken [efter uppståndelsen] har släppt sitt grepp om deras hjärtan, skall de fråga [varandra]: "Vad sade er Herre till er?" - och få svaret "Sanningen; Han är den Höge, den Väldige."

(24) Säg: "Vem förser er med det i himlen och på jorden som ni behöver för er försörjning?" Säg: "Det är Gud. Helt säkert är det så att det antingen är vi eller ni, som följer rätt väg - och [ni eller vi] som helt och hållet har gått vilse."

(25) Säg: "Ni skall inte ställas till svars för de dåliga handlingar som vi begår och vi skall inte ställas till svars för vad ni gör."

(26) Säg: "Vår Herre skall [en gång] samla oss [alla] och då skall Han döma oss med sanning och rättvisa, ty Han är Den som gör sanningen uppenbar, Den som vet allt."

(27) Säg: "Visa Mig dem som ni satte vid Hans sida som medhjälpare! Nej, Han och ingen annan är Gud, den Allsmäktige, den Allvise!"

(28) VI HAR sänt dig [Muhammad, inte bara till ditt eget folk utan] till hela mänskligheten, som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, men de flesta människor är omedvetna [om detta].

(29) Och de frågar: "När skall detta löfte [om uppståndelse och dom infrias], om det som ni har sagt är sant?"

(30) Säg: "En dag är fastställd för er, och ni kan inte skjuta upp den ens ett ögonblick och inte heller påskynda [dess ankomst]."

(31) Och de som förnekar sanningen säger: "Vi kommer aldrig att tro på denna Koran eller på det som ännu består av äldre tiders uppenbarelser!" Om du kunde se hur de orättfärdiga, när de [på Domens dag] förs inför sin Herre, kastar skulden på varandra och de svagare säger till dem som ansåg sig stå över de andra: "Om ni inte [hade vilselett oss] skulle vi säkert ha blivit troende!"