(74) Men de obotfärdiga, trotsiga syndarna skall förbli under helvetetsstraffets [förbannelse]

(75) utan någon lindring i plågorna, och de skall sjunka ned i djup förtvivlan.

(76) Vi gjorde dem ingen orätt; de begick orätt [mot sig själva].

(77) De kommer att ropa till [helvetets väktare]: "Du som härskar [över oss]! Be till din Herre att Han dömer oss till förintelse!" Men hans svar blir: "[Nej,] här skall ni förbli!"

(78) VI HAR gett er sanningen, men för de flesta av er är sanningen förhatlig.

(79) Har de gjort upp en plan [hur de skall fastställa vad som är sanning]? Då sätter Vi Vår plan i verket!

(80) Tror de kanske att Vi inte känner deras hemligheter och [inte vet om] deras överläggningar [bakom lyckta dörrar]? Helt visst [är det så] och Våra utsända är hos dem och nedtecknar [allt].

(81) [Muhammad!] Säg [till dem som sätter andra vid Guds sida]: "Jag skulle vara den förste som tillbad den Nåderikes son, om Han hade någon."

(82) Stor är Han i Sin härlighet, himlarnas och jordens Herre, Herren till allmaktens tron - och fjärran från [människornas alla försök] att beskriva [Hans Väsen].

(83) Lämna dem nu att förströ sig med sina ordlekar, till dess de står inför den Dag som de har fått löfte om.

(84) Det är Han som är Gud i himlen och Gud på jorden och Han är den Allvise, den Allvetande.

(85) Välsignad är Han som äger herraväldet över himlarna och jorden och allt det som är däremellan! Hos Honom [ensam] finns kunskapen om den Yttersta stunden och till Honom skall ni föras åter!

(86) De som de åkallar i stället för Gud har inte makt att tala till förmån [för sina tillbedjare]; ingen [kan göra detta] utom den som med [full] kunskap vittnar om sanningen.

(87) Och om du frågar dem [som dyrkar andra väsen vid sidan av Gud], vem som har skapat dem, svarar de helt visst: "Det är Gud." Hur förvirrade är inte deras begrepp!

(88) Och [Gud har hört Sin Profets] klagan: "Herre, de är människor som inte vill tro!"

(89) Förlåt dem och hälsa dem med fredshälsningen - de kommer att få veta [sanningen].