(75) Även om Vi förbarmade Oss över dem och befriade dem från det onda som tynger deras sinnen, skulle de framhärda i sitt trotsiga övermod, snubblande än hit än dit i blindo.

(76) Vi har låtit dem utstå prövningar och lidanden, men de ödmjukade sig inte inför sin Herre och de kommer inte att be om nåd,

(77) förrän Vi öppnar porten för dem till det stränga, eviga straff [som väntar] och de grips av förtvivlan.

(78) DET ÄR Han som har begåvat er med hörsel och syn och hjärta, men var är er tacksamhet

(79) Och det är Han som har låtit er växa i antal och sprida er över jorden och inför Honom skall ni samlas åter.

(80) Och det är Han som skänker liv och skänker död, och växlingen mellan natt och dag är Hans verk. Vill ni inte använda ert förstånd

(81) Nej, de säger detsamma som människorna i det förflutna;

(82) de säger: "Återuppväckas efter döden, sedan vi blivit mull och torra ben

(83) Det är samma sak som vi och våra fäder blivit lovade förr, men det är bara sagor från förfädernas tid!"

(84) Säg: "Vem tillhör jorden och alla som bygger och bor på den? [Svara] om ni vet det."

(85) De kommer att svara: "Gud." Säg: "Då borde ni tänka över [vad det innebär]?"

(86) Säg: "Vem är Herren över de sju himlarna och Herren till härlighetens och allmaktens tron?"

(87) De kommer att svara: "Gud." Säg: "Fruktar ni [Honom] inte?"

(88) Säg: "Vem är det som har allt herravälde i Sin hand, som beskyddar [allt] och som ingen kan beskydda? [Svara] om ni vet det."

(89) [Och] de kommer att svara: "Gud." Säg: "Hur har ni då kunnat bli [till den grad] förvillade?"