(17) Den Dagen skall var och en få den lön han har förtjänat och ingen orätt skall ske denna Dag; Gud är snar att kalla till räkenskap.

(18) Varna dem att den Dag närmar sig då struparna skall snöras samman av ångest; [då] syndarna inte [skall kunna kalla till hjälp] en kär vän och alla förböner skall vara förgäves.

(19) Han ser de falska blickarna och Han vet vad som göms i människornas bröst.

(20) Och Gud dömer på grundval av sanningen, men de som de anropar vid sidan av Honom fäller inga domar; Gud ensam hör allt, ser allt.

(21) Har de aldrig begett sig ut i världen och sett [spåren efter] det slut som blev deras föregångares [i förnekelse av sanningen]? De hade större makt än [dagens förnekare] och [efterlämnade] märkligare minnesmärken på jorden. Men Gud straffade dem för deras synder och ingen kunde skydda dem mot Guds [vrede].

(22) Detta [skedde] därför att sändebuden hade kommit till dem med klara vittnesbörd som de förkastade, och då drabbades de av Guds straff. Han är mäktig och Hans straff är strängt.

(23) OCH VI sände Moses med Våra budskap och ett klart bevis på hans myndighet

(24) till Farao och Haman och Qarun, men de sade: "Han är bara en trollkarl och en lögnare!"

(25) Och när han kom till dem med den sanning som Vi gett honom, sade de: "Döda sönerna till dem som är hans bröder i tron och skona deras kvinnor!" Men [dessa] förnekares onda planer slog fel.