(184) men frukta Gud som har skapat er och [alla] släkten före er!"

(185) De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

(186) du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare.

(187) Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!"

(188) Han svarade: "Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för."

(189) Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.

(190) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

(191) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

(192) DENNA [SKRIFT] är en uppenbarelse från världarnas Herre;

(193) ingivelsens trogna ande har stigit ned

(194) [och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna

(195) [och varna] på ren och klar arabiska.

(196) Dess [sanning] fanns helt visst i äldre tiders böcker med nedtecknad gudomlig visdom.

(197) Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta?

(198) Men även om Vi hade uppenbarat den för någon som inte har arabiska till modersmål,

(199) och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott.

(200) Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan.

(201) Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff

(202) som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar;

(203) och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?"

(204) Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff?

(205) Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet

(206) och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för,