الشعراء   سورة  : Ash-Shu'araa


سورة Sura   الشعراء   Ash-Shu'araa
كَذَّبَتْ قَوْمُ لُوطٍ الْمُرْسَلِينَ (160) إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ لُوطٌ أَلَا تَتَّقُونَ (161) إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ (162) فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ (163) وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ (164) أَتَأْتُونَ الذُّكْرَانَ مِنَ الْعَالَمِينَ (165) وَتَذَرُونَ مَا خَلَقَ لَكُمْ رَبُّكُم مِّنْ أَزْوَاجِكُم ۚ بَلْ أَنتُمْ قَوْمٌ عَادُونَ (166) قَالُوا لَئِن لَّمْ تَنتَهِ يَا لُوطُ لَتَكُونَنَّ مِنَ الْمُخْرَجِينَ (167) قَالَ إِنِّي لِعَمَلِكُم مِّنَ الْقَالِينَ (168) رَبِّ نَجِّنِي وَأَهْلِي مِمَّا يَعْمَلُونَ (169) فَنَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ أَجْمَعِينَ (170) إِلَّا عَجُوزًا فِي الْغَابِرِينَ (171) ثُمَّ دَمَّرْنَا الْآخَرِينَ (172) وَأَمْطَرْنَا عَلَيْهِم مَّطَرًا ۖ فَسَاءَ مَطَرُ الْمُنذَرِينَ (173) إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ (174) وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ (175) كَذَّبَ أَصْحَابُ الْأَيْكَةِ الْمُرْسَلِينَ (176) إِذْ قَالَ لَهُمْ شُعَيْبٌ أَلَا تَتَّقُونَ (177) إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ (178) فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ (179) وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ (180) ۞ أَوْفُوا الْكَيْلَ وَلَا تَكُونُوا مِنَ الْمُخْسِرِينَ (181) وَزِنُوا بِالْقِسْطَاسِ الْمُسْتَقِيمِ (182) وَلَا تَبْخَسُوا النَّاسَ أَشْيَاءَهُمْ وَلَا تَعْثَوْا فِي الْأَرْضِ مُفْسِدِينَ (183)
الصفحة Page 374
(160) [ÄVEN] LOTS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.
(161) Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud
(162) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;
(163) frukta därför Gud och lyd mig!
(164) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.
(165) Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön
(166) och förbigå dem som er Herre har skapat till hustrur åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser!"
(167) De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]!"
(168) [Lot] svarade: "Jag hör till dem som känner den starkaste avsky för det ni gör!"
(169) [Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden!"
(170) Och Vi räddade honom och hela hans familj
(171) utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar.
(172) Därefter lät Vi de övriga gå under
(173) i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!
(174) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.
(175) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.
(176) [ÄVEN] FOLKET i [Madyans] skogsklädda dalar beskyllde [Guds] budbärare för lögn.
(177) Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud
(178) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;
(179) frukta därför Gud och lyd mig!
(180) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.
(181) Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad;
(182) väg med rättvisande våg
(183) och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden,
 


اتصل بنا | الملكية الفكرية DCMA | سياسة الخصوصية | Privacy Policy | قيوم المستخدم

آيــــات - القرآن الكريم


© 2022