(154) Hur är det fatt med ert omdöme?

(155) Detta borde ni noga tänka över!

(156) Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår]

(157) Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]!

(158) De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]!

(159) Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

(160) Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt.

(161) Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber -

(162) locka någon att vända sig ifrån Honom,

(163) utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet.

(164) [Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats;

(165) det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning

(166) och vi som prisar [Hans] härlighet!"

(167) FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga:

(168) "Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid,

(169) skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare."

(170) Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]!

(171) Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte

(172) att de skall få all hjälp

(173) och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern.

(174) Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad]

(175) men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen].

(176) Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång?

(177) Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas!

(178) Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem

(179) men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen].

(180) STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

(181) Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare!

(182) Lova och prisa Gud, världarnas Herre!