(154) Hur är det fatt med ert omdöme?
(155) Detta borde ni noga tänka över!
(156) Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår]
(157) Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]!
(158) De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]!
(159) Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!
(160) Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt.
(161) Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber -
(162) locka någon att vända sig ifrån Honom,
(163) utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet.
(164) [Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats;
(165) det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning
(166) och vi som prisar [Hans] härlighet!"
(167) FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga:
(168) "Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid,
(169) skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare."
(170) Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]!
(171) Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte
(172) att de skall få all hjälp
(173) och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern.
(174) Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad]
(175) men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen].
(176) Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång?
(177) Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas!
(178) Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem
(179) men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen].
(180) STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!
(181) Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare!
(182) Lova och prisa Gud, världarnas Herre!